Hello friends. Hej ni som inte är vänner, också.

Okej, jag har gått och blivit en av dem, en i mängden, en av alla bloggare. Jag har sagt att jag tycker det är överskattat, en åsikt jag står fast vid. Och då tänker ni säkert, "varför har hon skaffat det då?" Projektarbetet i mediaproduktion ska sträcka sig över hela vårterminen, vilket innebär att man vill jobba med något man tycker är kul, samt intressant. Jag har helt totalt tröttnat på fotohysterin i vår klass och tänker inte göra något som har med foto och göra. Det blev då krönikor, och vad ska man göra av dem? tjaa, enda sättet var väl att skaffa en blogg, i guess. So, here I am.

Bloggar är till för självgoda personer med bra självkänsla och som mycket gärna öppnar sig för att berätta om vad som händer i deras vardag, på jobbet eller i skolan. Självklart är vi intresserade av vad ni åt till frukost, vart du köpt din jacka och vad du ska göra i helgen. Nej, där ljög jag. Jag kan medge att det kan vara ett rent nöje att läsa andras bloggar, om man känner dem. Men varför ska jag läsa om hur Stina i Umeå har problem med sin pojkvän!? Nej tack, då har jag bättre för mig. Att läsa nära och käras bloggar och tankar är intressant, men seriöst, hela världen är inte intresserade!
Jag tänker inte skriva om hur det gick i det Franska valet, hur full jag var på festen i helgen, hur det går för killarna i handbolls em? sm? Vm? vad det nu är, jag tänker heller inte skriva om fotboll eller hur mycket jag hatar AIK. Eller jo, nu ljög jag igen, jag tänker visst skriva om fotboll.

Bloggar är överskattat, ÖVERSKATTAT! En dagbok på Internet, öppet för alla, varje timme på dygnet, varje dag i veckan och året runt. För att inte prata om alla videobloggare som istället filmar sig själva och lägger upp på youtube. How pathetic!

Soo, denna dagen har varit sådär lagom bra, accept one thing; TOBIAS HYSÉN HAR FÅTT BARN! (eller ja, hans tjej) och därmed släcktes alla drömmar om han och mig i en trea i centrala Göteborg, nära till Ullevi och Nordstan. FAN!

Anyway, enjoy yourself..