Årh franska jävla marockaner: arrêter d'écrire! det är ingen som vill ha er ändå.
Att man kan ge sin msn till EN och att den sedan sprids till resten av släkten är ju ganska förunderligt. Hade jag hittat en pudding på stan hade jag då aldrig gett dens(?) msn till malin, min kusin, eller resterande av släkten heller vill säga. Inte för att jag är någon vidare (choklad)pudding, mohaha, utan snarare kladdkaka, men ändå.


förlåt.                                           (hehe njaaae)


precis hemkommen från? ja, vad är jag hemkommen ifrån? i nuläget kan jag nog inte klandra mitt dåliga minne utan förtärandet av alkohol. I vilket fall som helst så minns jag en förfest på söder, en massa roliga människor på stan och ja, sports? lagerlunden? de luxe? eller vart var vi? dunno, men whatever. jag kör stenhårt på Pers teori om att man bara lever en gång.

För övrigt tror jag på ödet, och ni som inte vill läsa för att ni vill läsa, ni kan sluta läsa nu.
Jag tror inte på att någonting är förutbestämt utan att det blir som det  blir. Hamnar vi i gräl, så är det en mening med det. Kanske lär vi oss att det är helt fullkomligt onödigt, kanske lär vi oss att det inte är värt det.
I vilket fall som helst så förlitar jag mig helt och hållet åt ödet och slumpen. Ingenting är förutbestämt och allt vi vill ska hända, kan hända om vi har tillräckligt med övertygelse och vilja.
Alla har vi olika tankar och åsikter och kanske är det hinduismen som trots allt tilltalar mest. Där livsstilen speglar nästa liv och där man lever för mångfalden och inte egosimen.

I'm so serious.. och jag tror besämt att jag ska sluta skriva i detta tillsåndet, när jag är som minst kapabel till det. Dock är det nu åsikterna kommer fram och alla ni som druckit (ja mamma och pappa, jag vet att ni gjorde sånt här när ni var mindre,  även om det var i handskrivna dagböcker) vet att det är nu man har sin fulla rätt att uttrycka sig.
Inte för att man inte skulle ha det annars. Men det är nu det kommer, känslor, uttryck och förtrycket.

Imorgon blir det påskmiddag med de kvarlevande på campus, ungefär. Vi som lever och vi som har en tendens att roa oss själva och resterande i vår omgivning.

Frågan lyder dock: hur länge kokar man ägg? mjaaa, svara på den DU!